Kränkta bloggare

Jaha, så var det dags igen. DN satsar på pseudonyheten att Carolina Gynning slutar blogga samtidigt som man publicerar en artikel från bloggkändisen Alex Schulman att bloggar är betydelselösa. Mmm, precis, jag minns ju att han höll en hel presskonferens om att han lade ner sin dåvarande blogg på Aftonbladet. Och nu bloggar han - också totalt betydelselöst och inte värt att läsa, eller? - om sin nya papparoll.

Lägger man ihop dessa artiklar blir det en något konstig blandning ...

Jag har hittills förskonats från elaka påhopp i min blogg, för jag har få läsare och tydligen är de snälla också. Dessutom censurerar jag alla kommentarer för att enbart jag själv ska behöva läsa eventuell smörja. Kan dock glädjande nog meddela att jag aldrig behövt neka någon kommentar pga den varit elak eller så. Det är bara lite spam som jag sållat bort.

Men visst har jag åkt på några smällar på en del andra ställen på nätet. I samtliga fall - jo, faktiskt - tror jag mig veta att anfallaren varit en kvinna. Därmed inte sagt att jag inte tror att killar kan vara minst lika djävliga. Syftena till dessa påhopp har varit dunkla för mig, men jag tycker mig ha anat att det rört sig om folk som haft egna, personliga problem. (Och hörni, gå aldrig in på ett husdjursforum och skriv något i stil med "jag har tröttnat på min vovve och vill omplacera honom samt skaffa mig ett annat, mer lätthanterligt exemplar", om ni inte vill få huvudet avbitet alltså. Inte för att jag skrivit så själv - jag är inte alls trött på min hund - men jag har sett andra göra det. Snacka om självmordsuppdrag.)

Naturligtvis måste jag också nämna Marcus Birro som skriver en artikel i Newsmill om varför han slutade blogga. Mina känslor är lite blandade. Naturligtvis håller jag med honom i sak om allting. Å andra sidan sitter jag här och småmuttrar. Han medger utan omsvep att han haft stor framgång tack vare sitt bloggande. Han bloggar och wohoo, han får hundratals kommentarer och säljer böcker och får pris, hurra hurra.

Jag bloggar också och får varken det ena eller det andra. Vad gör jag för fel? Är min intellektuella skärpa och mitt ordflöde alltså så grymt mycket sämre än Birros? Ja, fråga inte mig, för jag måste härmed erkänna att jag inte vet vem han är och aldrig har läst något av honom förrän jag hittade den här artikeln. Förlåt alltså, jag är efterbliven. Jag har hört namnet några gånger men har inte kunnat placera det.
Okej, jag erkänner min underlägsenhet direkt så har vi inget mer att tjafsa om. Det var hursomhelst en parentes.

Magnus Uggla gjorde en fyndig kommentar kring fenomenet "min sista turné". En del bloggare, och jag nämner inga namn alls nu, verkar också tro på den här typen av utspel ...