Halloweenskräcken nr 1 - höstlovet

Helgen är äntligen här och jag har med nöd och näppe överlevt veckan. Höstlov, vilken mardröm. För det var barnen som hade höstlov, inte jag! De klättrade på väggarna och jag försökte jobba och förbannade min eftergivenhet som gått med på att de inte skulle behöva vara på fritids hela veckan och ... inga fler sorgliga detaljer. Kan bara helt sakligt konstatera att jag bröt ihop igår. Sådär som de bara gör på film annars, komplett med hysterianfall och allt. Men jag hämtade mig så småningom, åtminstone temporärt. Fler sådana här prövningar och jag får börja käka piller. Idag fick jag "bara" aningen av migrän, men jag tog medicin och det hjälpte visst.

Och mitt i alla katastrofer sitter jag och - författar. Helt obegripligt! När oddsen verkligen är som sämst, då skriver jag minsann! Nåja, det var väl bara en sinnessjuk lust att gräva ner mig i en viss, dramatisk scen. Ja, i sanning mycket dramatisk. Knivmord med sadistiskt många detaljer och blood and gore i generösa mängder.
(Vem som höll i kniven? Faktiskt självaste ... ) Dessvärre var det "fel" bok jag jobbade med. Jag får väl sätta det hela på kontot "nöjesskrivning". Så kan man ju också fira Halloween, hehe! För att göra det hela värre gjorde jag det med verkligt infantila låtar i hörlurarna. Inte för att jag planerat det, men när man märker att man hamnat i skrivartrance - se ett av mina tidigare blogginlägg - måste man ju veva om låten gång på gång för att inte halka ur stämningen. Löjligt nog är det inte alltid de mest politiskt korrekta låtarna som sätter igång trancen. Det är sålunda fullt möjligt att skriva en verkligt bloddrypande scen till tonerna av "Fjäriln vingad" med Lollipops. Åtminstone visade det sig vara möjligt för mig, men jag är förmodligen knäpp också.

Sån blir man av höstlov.