Midsommar

Solen skiner så medelhavsaktigt in genom fönstren så här dags på kvällen. Gardinerna fladdrar i ljumma brisar. Det är både medelhav och västkust, förresten. (Jag har aldrig varit vid Medelhavet.)
Jag får lust att lägga mig i en av hängmattorna med en lagom dålig roman. Men ... det är snart midsommarafton. Jag måste glida in i hemmafrurollen vare sig jag vill det eller ej. Någon måste planera all maten och se till att huset blir "i skick". Och problemet i år är att jag inte vet hur många gäster vi får. Det tycks kunna bli allt mellan en och nio, eller kanske ännu fler.

När andra tar ledigt, verkar det som om jag jobbar. Och lite tvärtom, ibland.

Nä, nu vill man blanda drinkar, sitta under ett parasoll och låtsas att man är smal och passar i någon ljuvlig, vit sommarklänning och att någon annan ser till att dammsuga huset, rensa ogräset och göra allt annat som jag helt enkelt inte känner för just nu. Inte nu när ordet SOMMARKVÄLL glider runt ihop med solstrålarna och motorbåtarna brummar därute på fjärden. Imorgon, eller senast i övermorgon kommer det att vara folk i varenda sommarstuga häromkring. Här vimlar av sommarstugor som står igenbommade 47 veckor om året, ungefär. Det är väldigt synd att det ska vara så. Men folk kommer åtminstone till midsommar. När man promenerar runt i grannskapet känner man doft från kolgrillar mest överallt, och har man tur hör man prat, skratt och porslinsklirr bakom en och annan syrénhäck också.