Det sägs att vi svenskar är usla på att framhäva våra starka sidor. Vem vet, det gäller kanske inte bara svenskar, förresten. Men vi säger väl vi svenskar till att börja med då.
Jag är svensk, och nu tänkte jag berätta om mina starka sidor, och jag måste först kämpa ner reflexen som säger att jag måste ursäkta mig lite först, berätta varför jag vill berätta om mina starka sidor och dessutom nogsamt framhålla att ja, jag vet att jag har en och annan svaghet också, samt gärna ironisera över mitt skrytande innan någon annan hinner före. Sådär, nu var impulsen bortmotad, nu ska jag bara berätta utan att be om ursäkt alls:
- läsa kartor. Jag och min kompis var ett bra par när vi hade orientering i högstadiet. Hon hade en sjujäkla kondis. Så jag stod kvar på vägen och pekade rätt in i skogen och sa "150 meter däråt" och så lubbade hon in och stämplade kontrollen, medan jag tog ut riktningen till nästa kontroll. Det var effektivt. Dessvärre tillhör långlöpning inte direkt mina starka sidor, nä, annars hade det nog gått ännu bättre.
- informationssökning, i synnerhet på nätet. Jag och Google, vi passar ihop. Och lyckas man inte med Google finns det andra sätt ... Till saken hör att jag är teknisk översättare och utbildad teknikinformatör, och så har jag testat ett journalistiskt projekt också som krävde en massa research. Jo, jag är bra på att fiska fram info, både från nätet och ur böcker.
- felsökning. Jag är väldigt oteknisk, det ska erkännas. Och skulle jag någon gång veta vad som ska göras, kan man ge sig den på att skruvarna sitter för hårt eller så. Men om en apparat krånglar, brukar jag vara bra på att ringa in felet. En bra egenskap när man sysslar med programmering, som jag ju gjorde i början av min yrkeskarriär.
- logiskt tänkande. Vah, en kvinna påstår det om sig själv? Jäpp.
- skriftliga utskällningar. Fråga dem som råkat ut för dem, bara. Det hjälper inte om man är myndighet, chef eller kändis, inför Spökhandens gallsyreindränkta is är ni alla lika.
- matlagning. Tyvärr är jag alldeles för förtjust i min egen mat, och jag är inte ett dugg bra på att hålla mig Smal. Det hade underlättat om mina skafferier och kylskåp stått oinspirerande tomma och jag bara kunnat svänga ihop oaptitligt jox. Fast det hade ju inte varit så kul. Det är synd om alla er som inte fått smaka min citrusmarinerade nötstek, min saffransdoftande fisksoppa, leverpastejen eller min egen variant av paella. Och synd om mig som klämt i mig alla dessa saker ett antal gånger och nu känner att jag verkligen, verkligen måste banta.
- affirmationer och visualiseringar. Joho! Jag har jobbat på det här! Och lyckas jag få till en ordentlig, övertygad affirmation, brukar jag nästan alltid få som jag vill i slutänden. Sällan på det sätt jag trodde, men ändå som jag ville.
- skriva ... nä förresten, det vet jag ju inte. Se föregående inlägg i ämnet. Vi ... öh, vi återkommer till det.
Imorgon borde jag kanske publicera listan med saker som jag definitivt är jättekass på, men det känns lite som en klyscha att göra det. Vi får se hur jag gör.
2009-11-06
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Apropå affirmationer så läste jag häromdagen att negativa personer är bättre på att göra bedömningar och en del annat. Tänkte bara jag skulle nämna det, eftersom tidsandan nu är så inriktad på "må bra" och positivitet. Det gör mig irriterad ibland. Med det vill jag inte säga att positivt tänkande är dåligt, bara att man kan nyansera. Och det var ingen som helst pik mot något du skrivit (bäst att tillägga sånt eftersom så många bloggare är så känsliga för att få sina inlägg ifrågasatta ;).
OCH VAD MENAR DU MED DET?!? VA? VA???
Nä, hehe, ärligt talat ... jag tror att positivitet är väldigt bra, ja, nödvändigt. Den andra modellen har vi nämligen prövat i väldigt, väldigt många år. Men man måste ha klart för sig var positivt tänkande är, och vad det inte är, för annars blir det ju bara löjligt.
Mja, nja, det är förstås till viss del en definitionsfråga som allt annat. Men just därför vill jag inte riktigt skriva under på att positivt tänkande nödvändigtvis alltid är bra, eftersom vissa varianter av begreppet som det används i olika sammanhang bevisligen inte har positiva effekter. Det går att göra det ännu mer komplicerat, men jag orkar inte. ;)
För mig innebär positivt tänkande att man inriktar sig helt på sådant man VILL ha och VILL UPPNÅ, istället för motsatsen. Uppstår situationer - ja, de uppstår - när man tycks fjärma sig från målet istället för att närma sig, försöker man fortfarande behålla siktet på målet, även om man givetvis måste anpassa "planen" efter den situation som nu råder. Vilket innebär att man försöker tänka konstruktivt även i motgångar.
Motsatsen är att ge upp och bli bitter.
Tyvärr har hela begreppet om positivt tänkande förväxlats med någon slags enfaldig optimism, där man tjoar "hurra" oavsett vad som händer. Det är, menar jag, inte alls samma sak som att försöka behandla en situation på ett konstruktivt vis.
Jag blir mer och mer övertygad om att vi är det vi tänker. Att vi väljer själva hur vi ska må och vara (svåra sjukdomar undantagna, är det bäst att tillägga). Därför vill jag inte se den negativa listan, jag vill inte ens att du tänker på att göra den. Jag vill veta mer om det du vill och kan :)
/Y
Skicka en kommentar