2007-08-23

Avslappning

Under en period av mitt liv var jag en mästare på avslappningsövningar. Jag övade flitigt (tack snälla Uneståhl) och det gav resultat. Jag upplevde tillstånd av otroligt djup koncentration och även en del spännande "transcendentala" tillstånd då det bokstavligt talat kändes som om man flöt iväg.
Faktiskt är detta ganska underbart. Jag kom också att ha en otrolig nytta av dessa saker när jag födde barn, och när jag för några år sedan drabbades av mycket svår tinnitus.

Men mellan varven har det också varit väldigt, väldigt svårt att hinna/orka/iddas göra de där övningarna. Man blir galen om någon kommer och stör en mitt under en session, och då känns det faktiskt som om det varit bättre om man helt låtit bli. Man kan emellanåt känna sig så uppskruvad i sitt inre att blotta tanken på lite stilla meditation blir en omöjlighet. Och när man så äntligen, äntligen tar sig tid, exploderar nästan huvudet av tankar.
Det är säkert, det är så det fungerar. Det är som om de måste frigöras och susa runt i skallen som ilskna eldflugor innan de äntligen kan försvinna. Ungefär som när man håller på att somna och hela kroppen plötsligt skakar till i en slags märklig spänningsurladdning. Det är nästan plågsamt.

Barnen har i alla fall börjat skolan igen och lugnet har lagt sig över huset. Alltså blev det lite tid till detta igen. I första försöken blev det precis sådana där hysteriska urladdningar som jag beskrev ovan. Igår - kom det ett litet ögonblick, jag vet inte om det var några minuter eller några sekunder, då allt blev stilla inombords. Det är förstås svårt att både koppla av allt och samtidigt iaktta det, så det är också svårt att beskriva känslan. Men ändå, jag tror det är så att känslan av att man har en kropp, att tiden går, att man befinner sig någonstans, att något händer - allt detta försvinner.
Sedan gick det hela för långt och jag höll på att somna istället. Sittande, med ryggen rak. Att köra avslappning liggande fungerar inte för mig längre. Jag får kanske börja övergå till stående - på ett ben?

Därefter satte jag mig vid datorn och började skriva på min bok. Faktiskt, jag bara satt där och skrev i godan ro, och saker hände med texten.

Halleluja!

Inga kommentarer: