2009-06-12

Första dagen är den bästa

Idag var det skolavslutning och på hemvägen sa jag till mina barn: "Det här är sommarlovets bästa dag, för än har vi inte förslösat ett ögonblick av det."

Gud vad klok jag är. Kanske skulle man tillämpa den visdomen på hela livet: detta är första dagen på resten av mitt liv och det är den bästa dagen eftersom jag ännu inte förslösat någon tid av resten av mitt liv.

Jag brukar så här års bli avundsjuk på alla som tar studenten eller slutar någon annan skola. De befinner sig i det allra häftigaste skedet av livet: allt ligger framför dem. Ingenting är omöjligt! Eller borde inte vara omöjligt. Tyvärr verkar många ha tappat modet i onödan, eller begränsar sig alldeles för mycket. Jag har t ex ett antal gånger hört repliker i stil med "jag skulle vilja jobba som veterinär, men här i Bakvattnet finns det ju inga såna jobb och förresten kommer jag väl inte in på utbildningen, så jag får väl hitta något annat jobb."

För det första får man välja vilket som är viktigast - att bo kvar i Bakvattnet eller att ha drömjobbet. För det andra finns det många vägar fram till vissa mål. Bingo på en annons i Platsbanken behöver ju inte vara det enda. Det gäller att ringa in vad i drömjobbet som tilltalar en mest. Det är kanske inte hela jobbet, det är kanske bara någon del av det, som man kan uppnå på annat vis än att bli just praktiserande smådjursveterinär. Påfallande många, har jag upptäckt, har snarare en dröm om ett idealiskt svenssonliv än en dröm om ett visst jobb. I det idealiska svenssonlivet ingår förstås ett hyfsat välbetalt och trevligt jobb med ett antal semesterveckor och löneförmåner etc etc. Men det gör ju att man direkt ryggar inför "drömjobbet" om det visar sig innebära dålig ekonomi, knepiga arbetsvillkor, eller villkoret att man måste flytta 75 mil för att få det.
(Den som vill bli författare ska t ex vara medveten om att h*n måste hitta en annan inkomstkälla också, och därmed får man sedan stå ut med hånet att få sitt älskade yrke nedgraderat till "hobby" av en omgivning som anser att lönearbete är den enda existerande jobbformen.)
Jag ska inte sitta här och vara snorkig och påstå att det är något fel i andras drömmar. Ingen dröm är finare än någon annan. Men det är viktigt att man vet vad man egentligen vill, för då ökar sannolikheten att man också uppnår det. Det är ju lite synd om man har en officiell dröm (som låter flashig och bra) och innerst inne egentligen vill något annat, som man kanske skäms lite för att erkänna.

Inga kommentarer: