2009-06-23

Ständigt mätt

Midsommarhelgen kom och gick och jag stod i köket. Samt firade. Plockade blommor, hissade flaggan, bakade tårtor på löpande band, ordnade grillfest, var på knytkalas. Precis sådär som det ska vara, fast vi skippade det där med dans runt stången. Men jag börjar bli trött på att vara proppmätt. Nu är det bara vanlig sommar igen, men vädret vill ha fler grillkvällar och glasskiosken är äntligen öppen. Igår paddlade jag havskajak. Det var mysigt, förutom att jag undrade hur i all sin dar jag skulle kunna klämma mig ner i den där ... och hur i all sin dar jag sedan skulle kunna ta mig upp igen.

Enda nackdelen med fint sommarväder - för det är det, verkligen - är att det inte riktigt går ihop med det jag just nu skriver. Jag försöker mana fram lite äkta skräckkänsla här. Det ska vara mörkt och kallt och kusligt, och det är svårt när koltrastarna fortsätter att drilla utanför fönstret och motorbåtarna surrar så att hela fjorden är full med skummande svallvågor, kors och tvärs. Molntussarna är små och vita och rosenrabatten samlar sig nu för den kanske pampigaste blomningen någonsin. (Nu har jag nått stadiet då jag har så många rosensorter att jag faktiskt inte längre har koll på vad alla heter.)

Jag försöker påminna mig om det finns någon passage i boken där det får vara vackert sommarväder. Kanske skulle jag övergå till det istället. Mitt första utkast för det här stycket var förmodligen något av det sämsta jag skrivit på trettio år, rent berättartekniskt alltså. Men det oroar mig inte just nu. Huvudsaken är att jag får utkastet på pränt, så att det slutar att bara vara lite konstigt bludder i huvudet på mig. Jag är trött även på bludder.

Jag har dessutom fattat det modiga beslutet att göra en del skrivarbete för hand, på papper ... det behövs, av vissa skäl. Men jag brukar få skrivkramp bara av att plita ihop min egen namnteckning, så vi får se hur det går.

Inga kommentarer: